Betraktelse från sovsäcken

Det är tyst och kallt, så mysigt. I den stilla natten sänder jag ett tack till mamma som stickat tjocka varma sockar till mig. 

Nattens näst värsta är inte helt förvånande toabesöket. Efter att ha lyckats åla mig ur dubbla sovsäckar hittar jag tacksamt ett par kängor två storlekar större än mina. 

Väl tillbaka i vindskyddet påbörjas den akrobatiska övningen när man skall krypa i dubbla sovsäckar med mössan i behåll och lirka in kudden på plats. Det är nu det värsta kommer. Efter att ha varit ute en liten stund utan vantar är det knappt jag klarar att dra igen dragkedjorna och snöra till hålet. 

Men vad skönt det är när man gosat in sig och man hör lite lätta snarkningar runt omkring sig!