Hotell, skador och gröt

De senaste dagarna har verkligen varit en prövning, både mentalt och fysiskt. I förrgår började min fotled ömma men efter lite tejpande tänkte vi inte mer på det. Dagen hade varit tillräckligt jobbig och vi hade inte gått så långt som vi hoppats, bara 17km. Vi båda var trötta och hungriga efter att ha levt på mackor och gröt hela dagen (det var antingen gröt eller linser till lunch och ingen av oss ville äta linser i tomatsås en fjärde gång) och just då ville vi bara sova, särskilt eftersom vi fått tag på ett hotellrum. När vi såg att staden vi nått till, Ledec nad Sázavou, hade ett hotell valde vi att pröva lyckan och be om att få stanna en natt gratis. Till vå stora glädje gick personalen med på det och vi kunde njuta av en natt i riktiga sängar.

Morgonen efter insåg jag att jag inte längre kunde stödja på foten utan kängorna hårt snörade och efter ca 5km kunde jag inte gå alls. En halv rulle tejp och en elastisk linda senare kunde jag gå igen, så länge jag inte bar ryggsäcken. Efter lite råd från ledarna packade min partner och jag om våra väskor och tog ut allt utom det absolut nödvändiga. Sedan lastade vi all gemensam packning och de tyngsta sakerna ut min väska i hennes i hopp om att jag skulle kunna fortsätta ändå. Arrangörerna meddelade att de kunde hämta upp  de saker vi packat ur men att det kunde dröja någon timme och både jag och min partner insåg att vi var tvungna att fortsätta gå ändå, annars skulle vi inte hinna tillräckligt långt. Om någon är nyfiken på hur det känns att gå 7km, bärandes på 8kg packning i famnen, på en överbelastad fot så kan jag hälsa att det gör ont. Väldigt ont.

Till slut nådde vi nästan hela vägen fram till byn Pohleď, ej att förväxla med byn Pohled som ligger två mil åt öster, där vi båda kollapsade på marken. En efter att ha haltat fram den senaste timmen och den andra efter att ha burit dubbel packning de senaste tre timmarna. Då, när vi båda ligger på marken och gråter, ringer arrangörerna och meddelar att de nu kan hämta vår packning. Bättre sent än aldrig, antar jag. 

Kommentarer

Populära inlägg i den här bloggen

Sommarlägret på Kragenäs är igång!

Lägerbål i Kragenäs